Har inte gjort allt för mycket idag, var upp till skogsstigen på middag och sen har jag planterat om två blommor.
Gårdagen spenderades hos Eva och vi städa hennes balkong och pynta så fint, längtar till sommaren då det blir grillning enda inte på småtimmarna..

Måste faktiskt säga att jag mår  bra av att se en, en gång väldigt nära människa gå runt och må dåligt. Som om varje steg han tar skulle väga 100kg. Det låter elakt, jag vet. Men det är ingenting jämfört med vad han har gjort..
Det han gjorde tog hårt, inte bara på mig utan på hela min familj. Det som känns extra hårt är att jag aldrig blivit så grundlurad i hela mitt liv. Men det känns bra att han sitter ensam. Det känns som om vi gjort rätt. Och jag tror Farmor tycker vi gjorde rätt.
Jag och mamma har slagits av samma tanke angående honom och framtiden. Men only time will tell.
Men in i mitt hjärta kommer han aldrig igen, han har skete i det blå skåpet och han har förstört för mycket.  

Nog om det, snart är sommaren här och jag vill ha en riktig balkong med riktiga utemöbler. På tal om balkong så ska jag gå ut på min lilla nu. :)